Skräddare

Skrädderibranschen var en bransch med relativt låga löner och där arbetet var slitsamt. 1901 utgjorde svenskarna 13 % av arbetsstyrkan inom denna bransch. Vid tiden för sekelskiftet fanns det knappast något större skrädderi i Köpenhamn som inte hade svenska tillskärare. Svenska män fanns överhuvudtaget i hög utsträckning inom beklädningsrelaterad produktion såsom skrädderi-, skomakeri- och handskmakeri. 1882 var hälften av de svenskfödda hantverkargesällerna och medhjälparna i Köpenhamn – 1 005 av 2 011 -verksamma inom dessa branscher. 1882 var 37 procent av Köpenhamns skräddargesäller svenskar. Svenska kvinnor kunde arbeta på som sömmerskor i systuer eller i hemmen. Dessa arbeten var mycket dåligt betalda och många kvinnor tvingades komplettera sin otillräcklig inkomster med prostitution.

Köpenhamns statistiskas kontors chef Marcus Rubin förklarade den höga andelen svenskar på följande vis: ”dels en vis faerdighed i tilskaering og lignende, som turde vere större hos fremmede end hos de indfödte, dels et önske hos disse sidste om ikke at give sig af med det stillesiddene og for den almindelige beidsthed noget kvindelige erhverv, som består i at sy handsker, sko eller klaeder.”

Många skräddare arbetare i sin hem många gånger i en eländig arbetsmiljö och med oreglerade arbetstider. Det förekom dock även att skräddare kom i kontakt med nya farliga idéer och skräddargesäller som varit i Danmark och Tyskland kunde sprida radikala idéer till Sverige när de återvände hem. Det mest kända exemplet på detta är August Palm som gjorde gesällvandringar i Danmark och Tyskland. Han anslöt sig till tysk avdelning av Internationalen och utvisades 1877 ifrån Tyskland. Palm försökte bosätta sig i Danmark men fick en ansökan om medborgarskap avvisad, förmodligen p.g.a. hans socialistiska verksamhet. 1881 kom till Sverige och Malmö och startade snart agitation där. Han berättar i sina memoarer att samarbetet med danska kollegor var mycket viktigt i starten av hans karriär i Sverige och han hade kontakt med den danska ”Förening för socialismens utbredande i Sverige”.