Ämne 7: Att använda digitala arkiv

Möjliga fel

En transkription är en andrahandskälla: Någon har skrivit av originalet. Därmed är det möjligt att det blivit fel. I digitala arkiv är originalkällan ofta handskriven med 1800-tals handstil. Ibland är källan otydligt skriven, ibland har vattendroppar, veck eller annat gjort att delar av texten är svåra eller även omöjliga att läsa. I Emiweb får ni ofta möjligen att kolla originalet själva genom att trycka på länken uppe till höger och gå direkt till SVARS inskannade originalsida.

Skrivsätt

I dag är vi väldigt medvetna om att namn måste skrivas helt rätt. Går vi hundra år tillbaka, lästes inte namnen av en dator, utan personernas namn och hur de skrevs var inte så viktigt. Samma person kan få sitt namn skrivet på olika sätt i kyrkboken och passagerarlistan, exempelvis Olov och Olof, Märtha och Marta och Gjertru och Hjerterud. Även om man har en persons födelseattest är det inte säkert att den som skrivit in personen i till exempel passagerarlistan sett detta, utan skrivit in vad han tyckt att personen sa. Söker man efter ett namn som kan skrivas på många sätt, som Schönefeldt och Gauffin, är det bäst att prova med så många olika skrivsätt som möjligt – och absolut inte utesluta träffar därför att man anser det vara felskrivet.

Exempel:

Svenska Migrationscentret har fått in två brev skickade från Amerika till Sverige. Breven är undertecknade David Eriksson. Från givaren vet vi att brevskrivaren var född 1883-03-08 i  Norra Råda och utvandrade från Hagfors i maj 1903. Det finns dock ingen i SCB Emigranter eller Emigranter registrerade i svenska kyrkoböcker som dessa uppgifter stämmer på. Det finns dock en person som är inregistrerad som Viktor Daniel Eriksson född 1883-03-08 i Norra Råda och som utvandrat från Hagfors 1903-05-15.

Herrn Erikssons namnändringar slutar inte där. I passagerarlistan från svenska hamnar finns det en Viktor Eriksson som skulle kunna vara vår man. I amerikanska protokoll står det att Victor D Ericksson ankom til Massachusetts 1903-06-10 med Ivernia.

Han fick amerikanskt medborgarskap som Wicktor Daniel Erickson 1911-01-10 och när han registrerades i militären 1942 signerade han med samma namn. Däremellan signerade han på sessionspapper med Victor Daniel Erickson 1918-09-12.Totalt har vi nio källor, som med rimlig säkerhet kan sägas vara samma person, och namnet skrevs på sju olika sätt.

Amerikanisering av namn

Invandrare ändrar i bland sina namn för att göra dem lättare att skriva eller uttala i deras nya hemland. För invandrare till USA säger vi att namnen amerikaniseras. Detta kunde göras på lika sätt. För det första var det vanligt att stavningen blev amerikaniserad, som att Andersson blir Anderson. Ibland är det även själva namnet som ändras- som att Anders blir Andrew, Johannes blir John och Charlotta blir Carrie. Vissa bytte namn helt och hållet, som från Larsson till Nord.

Ett annat exempel på amerikanisering är att familjer som i Sverige hade olika efternamn – pappan hette John Olsson, mamman Andersdotter och barnen Johnsson efter pappan – tar samma efternamn i USA, enligt amerikansk skick. I detta fallet kunde hela familjen skriva sig för Olsson eller Olson i USA .

Hur vet man att man hittat rätt person?

Ibland får man träffar som kan  vara personen man söker – men hur vet man det säkert? Detta är det svåraste med släktforskning, och många har nog blivit släkt med någon de inte alls är blodsförvant med, bara för att en släktforskare kopplat fel.

Några tips till vad man värdera för att avgöra om man har hittat rätt person.

Namn

Många har samma namn. Har du hittat en Anders Andersson, måste du ha andra uppgifter för att veta att du har rätt person. Mer ovanliga och många namn gör det mer sannolikt att du har rätt person, men kolla fortfarande om övriga uppgifter stämmer. I en del familjer kan fäder och söner eller farmor och barnbarn ha samma, lite ovanliga namn. Kom ihåg att namn som är ovanliga i dag kan ha varit vanliga förr.

Namn på familjemedlemmar

Stämmer alla namnen i en familj med åtta barn, kan du vara rätt säker på att du har rätt familj. Det finns dock många familjer vid namn Anders, Karin och John Andersson.

Födelseår

Märk att födelseår i digitala arkiv kan vara automatiskt uträknat (till exempel invandringsår – ålder = födelseår), och att det därför kan vara ett år fel om personen fyller år efter registrering tidpunkten. Dessutom är det lätt att en hastigt skrivit 9’a tolkas som en 4’a. Även om du har två poster för en person med samma namn och ungefär samma födelseår, är det dock inte säkert att det är samma person.

Födelsedatum

Har du sån tur att du har två källor som båda uppger födelsedatum på personen och övriga uppgifter också stämmer överens, kan du vara rätt säker på att det är samma person. Om bara en siffra i födelsedatumet skiljer sig åt, är det värt att kolla andra källor i fall det är ett fel i källan eller transkriptionen. Du kan till exempel börja med att kolla om du hittar flera poster om personen med lite fel datum – vilket skulle kunna utesluta att det var en match.

Födelseort

Födelseort kan vara till hjälp för att identifiera en person, men är mer till hjälp ju mindre orten är. Anders Andersson född 1865 i Kvikkjokk är säkrare än samma person född i Stockholm.

Utresetidpunkt

Söker du efter en person som enligt familj legenden utvandrade “då han var 14 år gammal, kring 1905” är det bra att kolla flera år innan och efter angivet årtal, och att ange intervall för ålder som inkluderar att han kan ha varit flera år äldre. Utresetidpunkt och ålder vid utvandringen tenderar att variera i familjeberättelserna.

Länkar till andra skolprogram om modern migration:

Svenskt näringslivs material om migration med särskilt vikt på den nyare invandringen till Sverige och integration: https://www.svensktnaringsliv.se/fraga/Arbetskraftsinvandring

Migrationsverkets material för lärare. Här finns särskilt material kring asyl och asylsökande – både för barn som själva sökt eller söker asyl och andra: https://www.migrationsverket.se/Andra-aktorer/Kommuner/Om-asylsokande/Skola.html

Röda korsets informationssida om migration och särskilt om att vara på flykt: http://www.redcross.se/teman/migration/

Om kyrkbokföringen i Sverige: http://www.cedar.umu.se/digitalAssets/161/161652_kyrkbcker-historik–2013-04-23.pdf

Om kyrkbokföringen i Sverige: http://www.arkivguiden.net/ag09/ag09002.shtml