Denna sida är gjord för lärare, elever och andra som vill lära sig mer om migration och den svenska utvandringen. Sidan är gjord som en komplettering till Emiweb, men en del av uppgifterna kan även användas utan prenumeration.
Uppgifterna är av olika svårighetsgrad. Några är mer omfattande, andra kortare. Om du använder material från denna sidan, vänligen ange Emiweb som källa. Materialet är endast för undervisningssammanhang, och får inte publiceras i någon form utan Emiwebs samtycke.
För frågor, vänligen kontakta:
info@emiweb.se
SKOLPROGRAM
Övrig information
Om att söka i Emiweb
Emiweb består av olika arkiv, som Emigranter registrerade i svenska kyrkböcker, och SCB Emigranter. En beskrivning av de olika arkiver finner du om du trycker på “Om arkivet” från startsidan för sök. Arkiven har kommit till vid olika tidpunkter och innehåller olika information. För att hitta en specifik person kan det vara bra att söka i alla arkiv (alltså fylla i det första formuläret som kommer upp). För att ta fram uppgifter om emigration i allmänhet är det dock bättre att välja ett specifikt arkiv.
För statistiska uppgifter om antal utvandrare och invandrare från Sverige eller ett specifikt län, stad eller ort, rekommenderar vi arkiven SCB Emigranter och SCBs Immigranter. I Emigranter registrerade i svenska kyrkböcker finns det ofta mer information, men här finns det även några dubbelregistreringen som gör arkivet mindre pålitligt för statistiska uppgifter.
Söktips:
Försök med olika skrivsätt, eller bara delar av ordet/namnet
“Slutar med” + “omas” i stället för Thomas eller Tomas, till exempel.
Folk kan ha använt olika efternamn. Ibland kan en person stå i kyrkboken med patronymikon (Karin Olsdotter om pappan heter Ole Nilsson) men ha utvandrat med pappans efternamn (Karin Nilsson).
Försök med olika uppgifter. Söker du på namn, födelsedatum, destination och hemsocken och personen i källan inte är inskriven med födelsedatum, får du inga träffar. Prova olika kombinationer, som förnamn + utrese församling, efternamn + födelseår och så vidare.
Välj “Börjar med” eller “innehåller” framför “Exakt” när du skall söka.
Välj gärna “Intervall” när du skall söka på födelseår och utresa år. Detta ger fler träffar. Om födelseåret är beräknat utifrån ålder, kan det bli ett år fel beroende på när på året personen i fråga är född. Det kan också hända att personen är inskriven i utflyttningslängden flera år efter att hen faktiskt åkte, till exempel för att ett besök ledde till arbete och permanent bosättning.
Ordlista
Här följer förklaring på en del ord kring migration och källarbete. Märk att flera av dessa orden kan användas i olika sammanhang, och att förklaringarna under gäller för hur vi använder orden just på denna sidan. Migration används till exempel också om djurs och fåglars långa vandringar, men det är inget vi kommer ta upp här.
Migration – När många människor (migranter) flyttar längre distanser med avsikt av att bo på den nya orten. Migration kan vara mellan olika länder eller inom ett land – till exempel från landsbygden till staden. Här kommer vi använda ordet om människor som flyttar (migrerar) över landsgränser och som bosätter sig i det nya landet åtminstone för flera år. Turister migrerar inte, utan är bara på besök. Det kan vara svårt att dra skiljelinjer mellan migranter och besökare, som studenter som studerar utomlands men avser att åka hem igen när de är klara, eller arbetsvandrare som bor och jobbar i ett land för en begränsat period.
Emigration/utvandring – När människor flyttar från ett land till ett annat för en längre tidsperiod, oftast flera år eller för alltid.
Immigration/ invandring – När människor flyttar till ett land för en längre tidsperiod, oftast flera år eller för alltid.
En emigrant eller utvandrare från Sverige blir alltså en immigrant eller invandrare i USA.
Transkribera – Att skriva av en källa, ofta från handstil till dator. Genom att transkribera källorna blir de sökbara och lettare läsbara. Dock finns det en risk för att den som skriver av gör fel – en feltranskription.
Äkta och oäkta barn – Äkta barn var barn som var födda med gifta föräldrar. Oäkta barn hade föräldrar som inte var gifta med varandra när barnet föddes. Orden användes av Statistiska Centralbyrån fram till år 1912. Efter de började man tala om barn födde inom och utom äktenskap i stället.