Databasen innehåller emigranter registrerade från svenska kyrkböcker från 2 624 församlingar runtom i landet. Antal poster i databasen 1 371 554 poster (2022-10-27).
Databasen innehåller bland annat följande uppgifter: efternamn, förnamn, kön, civilstånd, yrke/titel, destination, uppgift om medresenärer, födelsetid, -församling och -län, hemförsamling och -adress, inflyttningsförsamling, -län och -tid samt i samt i vissa fall föräldrarnas namn.
Vid inmatningen av uppgifterna i databasen har personnamn i viss mån normaliserats, till exempel har genomgående K ersatts med C i Karl, Karin och så vidare, W ersatts med V och son-namn har skrivits med två s. Vidare har gammalstavningen slopats.
Uppskattningsvis omfattar EmiBas idag 3/4 av alla emigranter som lämnade Sverige. Dess uppgifter är hämtade ur de svenska kyrkoarkivens utflyttnings- och husförhörslängder och från rotemansarkiven för delar av Stockholm. Till detta finns i en del fall information från andra källor och länkar till andra arkiv, till exempel Svenskamerikanska kyrkböcker och tidningsnotiser. Databasen är systematiskt genomgången från cirka 1836 – 1895 för alla län i Sverige utom Uppsala, Norrbotten och Stockholm. I dessa län finns varierande mängder, beroende på att man inte har utfört någon heltäckande registrering. I många av länen finns material framtaget efter 1895.
Databasen är framtagen genom olika projekt runtom i Sverige, främst under de senaste 30 åren. Ledande för den nationella samordningen av alla registreringsprojekt var Svenska Emigrantinstitutet i Växjö som höll ihop projektet och tillsåg att en slutprodukt kunde tas fram. Mycket av materialet har funnits på marknaden i CD-format, då med namnet “Emibas”. Registrering pågår fortsatt. Målet är att åstadkomma en heltäckande databas för Sverige.
Historik om några av de registreringsprojekt som bidrag med data till databasen följer:
Gävleborgs län
Registret innehåller cirka 52 000 poster. Databasen började byggas 1995 och var klar 2000. Både emigranter och immigranter registrerades samtidigt. Arbetet skedde i form av ett arbetsmarknadsprojekt i Ovanåkers kommun åren 1995–1997, sedan som EU-projekt till och med år 2000.
Källmaterial var kyrkböckerna (husförhörs- och flyttlängder) på mikrokort. Vissa församlingar har granskats och kompletterats i samarbete med lokala projekt, föreningar och privata forskare, bland annat i Färila, Hille, Järbo, Järvsö, Ljusdal och Ockelbo. Databaserna har också kompletterats med uppgifter från CD-EMIGRANTEN och Bishop Hill Settlers med uppgifter om destination.
Tidsperioden som bearbetats är 1840-omkring 1920 beroende på vilken tidsperiod församlingsböckerna omfattar.
Geografiskt omfattar databasen hela Gävleborgs län, där både Hälsingland och Gästrikland ingår.
Göteborgs och Bohuslän
Databasen omfattar cirka 53 000 emigranter, vilka vid utvandringen var skrivna i dåvarande Göteborg.
Databasen inrymmer följande församlingar från slutet av 1700-talet till 1950:
Göteborgs Annedal 1908-1950; Göteborgs Domkyrko 1795-1950; Göteborgs Gamlestad 1883-1950; Göteborgs Garnison 1786-1926; Göteborgs Haga 1883-1950; Göteborgs Hospital 1804-1883; Göteborgs Johanneberg 1929-1950; Göteborgs Karl Johan 1827-1950; Göteborgs Kristine 1783-1950; Göteborgs Marieberg 1820-1824; Göteborgs Masthugg 1908-1950; Göteborgs Oscar Fredrik 1883-1950 (med Göteborgs Masthugg -1908); Göteborgs Vasa 1908-1950; Lundby 1830-1950; Nya Varvet 1827-1926; och Örgryte 1833-1950.
Databasen har tagits fram av forskningsprojektet Göteborgs-Emigranten.
Orust
Databasen innehåller emigranter som begärt utflyttningsbevis från Orust. Från Orust emigrerade ungefär 1 700 personer, några begärde utflyttningsbevis andra bara försvann eller rymde från någon båt som de mönstrat på. Materialet är framtaget genom studiecirklar under åren 1997 fram till år 2005 och innefattar emigranter från församlingarna Torp, Myckleby, Långelanda, Röra, Stala, Tegneby, Morlanda och Mollösund. Det saknas uppgifter från Gullholmen, Käringön och del av Skaftö församling som tidigare tillhörde Morlanda församling. De första emigranterna är från 1790-talet och de sista som registrerats är från början av 1930-talet.
Värmlands län
Materialet från Värmland kommer dels från Värmlands kyrkbokföring, utflyttningsböcker och husförhörslängder, dels från Emigrantregistrets arkiv. Det arkivet består av bland annat emigrantlängder (som också har sitt upphov i kyrkböcker), samt uppgifter som genom åren kommit Emigrantregistret tillhanda på olika sätt.
Alla församlingar som tillhör eller har tillhört landskapet Värmland är medtagna såsom Södra Råda (Skaraborg), Karlskoga (Örebro) osv. Emigration till samtliga länder är medtagen.
Tidsperioden för registreringen ur kyrkoarkiv, löper med början från det husförhör som omfattar 1840 fram till cirka 1895. Tidsperioden för registrering från emigrantlängderna varierar kraftigt mellan olika församlingar. Många går fram till cirka 1930 andra ännu längre. Detta som en förklaring till varför uppgifterna kan vara mycket varierande från församling till församling.
Sammanlagt finns cirka 126 000 emigranter registrerade.
Västernorrlands län
Registret innehåller närmare 41 000 poster. Databasen började byggas av ett projekt i Västernorrland, men överlämnades till Migranternas Hus då det ursprungliga projektet lades ned. Registreringsarbetet gjordes parallellt med registreringen av Gävleborgs län i mån av tid från mitten av 1990-talet. Örnsköldsviks kommun registrerades av en privatperson som ett arbetsmarknadsarbete. Databasen var klar 2005. Både emigranter och immigranter registrerades samtidigt. Arbetet skedde i form av ett arbetsmarknadsprojekt i Ovanåkers kommun åren 1995–1997, sedan som EU-projekt till och med år 2003. 2004 övertogs ansvaret för verksamheten av OKAB, Ovanåkers kommuns näringslivsaktiebolag.
Källmaterial var kyrkböckerna (husförhörs- och flyttlängder) på mikrokort.
Tidsperioden som bearbetats är 1840-omkring 1920 beroende på vilken tidsperiod församlingsböckerna omfattar.
Geografiskt omfattar databasen hela Västernorrlands län, där både Medelpad och Ångermanland ingår.
Örebro län
Emigrantregistrering för Örebro län påbörjades i föreningen Örebro läns Emigrantregisters regi på 1980-talet och fullföljdes i större skala på 1990-talet i ett projekt som var ett samarbete mellan Örebro stadsarkiv och föreningen Örebro släktforskare. Resultatet blev det Emigrantregister för Örebro län som nu finns tillgängligt för alla intresserade på stadsarkivet i Örebro.
Tidsperioden som registrerats är 1840–1930. Registrering har gjorts av emigration till samtliga länder. Även personer med noteringar i kyrkböckerna av typen “Vistas i Amerika” är medtagna.
Alla församlingar som tillhör eller har tillhört Örebro län är medtagna, t.ex. Götlunda (U), Nysund (värmlandsdelen) (S), Tived (T), Finnerödja(T). Undantag Bjurkärn (S) som ej är medtagen.
Registret innehåller cirka 49 000 emigranter.
Nya uppgifter och nytt material tillförs löpande som bilagor till emigrantregistret i Örebro. Varje vecka inkommer nytt material som brev, foton, levnadsberättelser, tidningsartiklar, kontaktuppgifter till levande släktingar i Amerika med mera Kompletterande registrering görs även när uppgifter om emigranterna återfinns i andra databaser, som register över bouppteckningar, svensk-amerikanska kyrkböcker, svensk-amerikanska tidningar, passagerarlistor med mera.
